4

4 TV-program jag ser:

Ensam mamma söker
Bonde söker fru
Biggest loser Sverige
Dexter

4 saker jag gjort idag:

Haft massa mys med Alex
Sovit 5 timmar istället för en mitt på dagen
Köpt cola och blivit människa
Kollat på det nya programmet med Leif GW

4 saker som jag längtar efter:

Alexander
Linköpingsfolket
JUL!
Att gå ner i vikt

4 saker på önskelistan:

Massa tatueringspresentkort
Digitalkamera
Pengar i mängder eller presentkort
Kläder

4 saker jag avskyr:

Att känna sig osäker och ledsen
Fetma, min egen iallafall
Saknad
Att ha brist på penningar

4 personer jag utmanar:

Mio - www.deprofundis.blogg.se
Karro - www.walkovertheline.blogspot.com
Becka - www.ajaajkapten.blogg.se
Robbin - www.winterzerotwo.blogg.se

Lista

INFO

Namn: Sara Ulwar

Piercingar: Earl, näsa, läpp, medusa, tuttarna, töjningar... More to come.

Tatueringar: 2 stycken och 3:e på gång!

Längd: 175 centimetrar

Skostorlek: 39

Hårfärg: Svart just nu men vanligen mörkare brun

Är du kär i någon: Helt otroligt jättekär

Önskar du att du bodde någon annanstans: Kanske i något varmare land?

Tänker du på att ta självmord: Nej.

Dricker du alkohol: Har tomten skägg?

Röker du: I perioder och på fest.

Vilket shampoo använder du: Dove just nu. Ofta Herbal Essences. Har höga krav!

Vilken parfym använder du: Aguilera eller Miss Sixty

Vad är du rädd för: Mörker, att någon nära dör, att bli dödligt sjuk, krig. ensamhet, mig själv då och då.

Gillar du att tvätta: Faktiskt! Eller kanske snarare att vara klar med tvätten. Städar gärna också!

SENASTE

Film du hyrde: The Hills Have Eyes 1 och 2

Film du köpte: Oj... Kanske I'm not there?

Låten du lyssnade på: Las Palmas - Du och jag

Personen du ringde: Lillebrorsan

Tv program du tittade på: Eeeh.. tror vi kollade lite på Oprah innan men jag minns inte?

Personen du tänkte på: Alexander.

ANTAL

Gånger du varit kär: Många men bara en gång på det sättet jag är nu.

Gånger ditt hjärta brustit: Alldeles för många. Kanske 5 riktigt kritiska gånger och x antal enklare situationer.

Hjärtan brustit på grund av dig: Jag gör allt för att inte krossa någons hjärta, tror faktiskt inte jag gjort det heller. Bättre att göra det hela på ett bra sätt isåfall. Ingen ska behöva må dåligt på grund av kärlek.

Gånger ditt namn varit med i tidningen: Oj... 15 kanske? Typ varje födelsedag fram till 12 år o sen lite annat.

Ärr du har på kroppen: Många fula ärr tyvärr.

SENASTE

Personen du fick mail av: Jag mailar inte med folk:P

Personen du fick brev av: Riktigt brev? Mormor tror jag. Brev är underskattat. Jag älskar att få brev!

Personen du fick sms av: Alexander

Gången hela din familj åt middag tillsammans: Några veckor sedan

Saken du köpte: Snus och cola

Vad har du gjort idag: Myst med Alex. pratat i telefon, handlat, suttit vid datan. Intensivt levene!

Var det kul: Jag klagar inte:)

Hur tidigt stiger du upp: Oj.. mellan 10 och 14

Gillar du att slåss: Om jag skulle börja skulle jag nog gilla det därför gör jag det inte.

Vad ska du göra idag: Inte mycket alls. Se massa saker på Play hade jag tänkt. Sen ska jag vara med Alex såklart.

Är du seriös: Både och. Jag är seriös när det gäller seriösa saker men kan även vara otroligt oseriös. Bästa av båda världar, liksom.

Vad är du allergisk mot: Brats.

Var har du ont: I långfingret.

Använder du hårspray: Japp. Det bästa av de bästa!

Vad önskar du dig just nu?: Att jag låg i Alex famn


Jag lever mitt liv för andra

Idag är det en såndaär dag som börjar med en konstig känsla sen kommer den hysteriska gråtkänslan, gråten och tillslut alla tankar. Alla jävla tankar. Jag hatar det. Jag hatar att jag har så mkt tankar och känslor jag inte kan hantera. Hjärtat dunkar hur jävla fort som helst, alla de hemska tankarna som bara går att tänka kommer på samma gång och allt i huvudet snurrar för jävla fort. Jag hade inte och har fortfarande ingen aning om hur jag ska klara av att hantera detta någonsin. Detta är ju jag?

Det mesta handlar om min osäkerhet. Nuförtiden är jag säker inom fler områden än förut men inom andra biter osäkerheten sig fast ordentligt. Vem är jag? Vad vill jag? Vem borde jag vara? Vad borde jag vilja? Hur är jag mot folk? Hur borde jag vara? Jag sätter alltid upp en fasad att leva upp till. Vara smartast, roligast, snyggast, mest romantisk, påhittigast, hjälpsammast, den bästa vännen någonsin, världens bästa flickvän etc. etc. Att leva upp till allt det på en gång är en pärs. Ändå väljer jag att gå ut hårt från början med att anspela ordentligt inom alla områden. Jag måste vara bäst. Bäst på allt. Minsta lilla misslyckande, och då menar jag MINSTA LILLA, inom någonting får mig att spy av ångest. Dessutom har jag svårt att lita på folks ord om mig, hur gärna jag än hade velat. Jag har fått för mig att hur hårt jag än försöker så når jag inte fram. Att jag inte har kapaciteten till att uppnå något som jag vill uppnå. Just därför går jag in i väggen tillslut oavsett det gäller skola, jobb eller relationer. Antingen lyckas jag inte till hundra procent eller så gör jag det men är ändå inte nöjd. Jag är perfektionisternas perfektionist och det dödar mig långsamt.

Jag är väldigt väldigt rädd att jag kommer förstöra något för mig själv tillslut. Det har ju hänt förut.

Och ytterligare en insikt: Jag lever mitt liv för andra. Jag bryr mig inte ett skit om migsjälv.

10

10 saker ni inte visste om mig:

- Jag lyssnar alldeles för ofta på "förbjuden" musik (radiohits, clubmusik etc.) och tycker det är bra :s - Jag löser mer än gärna korsord och soduku. Nu när jag är lite äldre börjar det dock bli mer accepterat. - Jag älskar killar som är nördiga. Inom vilket område spelar ingen roll. - Jag sov mellan mina föräldrar i deras säng tills jag var 8 (minst). - Jag älskar att åka buss och tåg. Gärna länge. - Jag blev av med min oskuld när jag var närmre 21 än 20. - Jag drack ca. 1 liter oboy per dag mellan jag var 5-10. Inte konstigt jag var tjock :s - Jag hade min första fylla i 7:an. Jag sprang runt i min långa rosa skinnkappa och drack flera deciliter sprit och deckade utomhus. - Jag spelade fotboll i 6 år och var enligt mig bäst i vårt lag. Jag ångrar fortfarande att jag slutade spela. - Jag har haft fobi för korv och ryggrader i 2 år. Dock inte längre, som tur är. Vad vore livet utan Bratwurst? :)

In no hurry

Well it's been hard, I know
It's just the way things sometimes go
All you have to do
Is learn to let it go

I have no worries
I'm in no hurry here
I've been through this before
And I have no fear
I have no worries
When things go blurry now
It's just the world spinning
Round


Tidsfördriv

14 saker jag tycker om:

-          Att ha kul och med personer jag tycker om

-          Att mysa på en balkong när det åskar och lyssna på regnet och se på blixtar

-          Pussar

-          Ögon man kan titta i hur länge som helst

-          Gitarrspel i solnedgång/soluppgång

-          Månsken

-          När gamla människor håller varandra i handen och ser nyförälskade ut

-          När Pixi springer innanför tröjan så det kittlas

-          Mintchoklad

-          Filmer av olika slag!

-          Människor som är sig själva

-          Personer som luktar gott

-          Komplimanger

-          Hallonglass

 

13 saker jag ogillar:

-          Avstånd

-          Ensamhet

-          Död som ej är naturlig

-          Miljöförstöring

-          Orättvisan i världen

-          Bråk

-          Falska människor

-          Kollektivtrafiken

-          När batteriet i iPod:en är slut bara sådär :(

-          Att känna mig oälskad och icke behövd

-          Snöslask

-          Dåliga program på tv

-          När glassen tar slut

 

12 saker jag skulle ta med mig till en öde ö:

- 9 kompisar

- Fin pojke

- En yxa

- En bok om hur man bygger en flotte

 

11 bra låtar:

- Mazzy Star – Into Dust

- Erik Satie – 3 Gnossiennes Lent

- Ebba Forsberg – Daybreak

- Pixies – Where is my mind?

- Radiohead – Karma Police

- Laakso – Month of Mist

- Muse – Valfri låt

- Jet – Move on

- The Perishers – My heart

- The Smiths – Asleep

- Kent – Chans

 

10 bra filmer:

- Donnie Darko

- A Clockwork Orange

- Tusenbröder, hela serien

- Fucking Åmål

- Titanic

- Tjenare Kungen

- The Notebook

- This is it

- Control

- Karlsson på taket


9 bra saker med mig:

- Jag är en trogen vän och partner

- Jag är en bra lyssnare

- Jag är ärlig men inte så det sårar någon

- Jag har nog ganska störd men kul humor :s

- Jag har mål i livet

- Jag är kärleksfull

- Jag är spontan och påhittig

- Jag ser de små fina sakerna i livet

- Jag är mån om mig själv och mitt utseende

 

8 saker som är dåliga med mig:

- Jag har för höga krav på mig själv så jag har svårt att vara nöjd

- Jag vill ibland för mycket så jag ofta inte alls vet vad jag vill

- Jag är lite för pedant ibland :(

- Jag har svårt att tro på folk när de säger att de tycker om mig

- Jag sover för mycket

- Jag blir lätt för snäll vilket folk gärna utnyttjar

- Jag blir ganska lätt sårad

- Tänker för mycket ibland

 

7 bra böcker:

Öh… läser ju aldrig böcker :/

 

6 klädesplagg du äger som du tycker om:

- Mina adidaströjor (vilken som)

- Leggings, svarta

- Min skinnjacka

- Alla mina Björn Borg- underkläder

- Min Pedobeartröja

- Min svarta t-shirt med flygplan

 

5 sminkprodukter du ej kan vara utan:

- Foundation

- Puder

- Eyeliner

- Mascara

- Rött läppstift

 

4 städer du bott i:

- Jönköping

- Taberg

- Umeå

- Snart.. någon annanstans?

 

3 saker du gör varje dag:

- Borstar tänderna

- Läser bloggar

- Lyssnar på musik

 

2 saker du önskar du gjorde varje dag:

- Pussades

- Skrattade

 

1 sak du tror händer efter döden:

Hm.. kanske.. jag vet inte. Tror något händer men vet inte vad.. Spännande!


Oj.

Då har jag varit i skolan då för första gången sen studenten. Jag trodde på allvar att det skulle kännas skitjobbigt att ens entra ett klassrum. Jag har verkligen inte velat närma mig en skola sedan studenten. Pressen och stressen i att behöva socialisera med folk, vara trevlig, svara på tilltal. Att vara den där personen människor vill vara med. Att klistra på ett leende som man egentligen inte har. Men idag slog det mig. Jag är inte längre den jag var då. Jag kommer in i rummet, vilket till på köpet är en gymnastiksal. Mitt mest fruktade skolämne.
Men... allt det där går av sig själv. Jag behöver inte krysta fram något. Jag bemöter varken människor eller känslor på samma sätt längre. Flashbacks kom såklart från min egen skoltid, men det var inte jobbigt. Jag minns de känslor jag förr hade när det var idrott. Jag kan inte ens beskriva den ångesten med ord. Men de känslorna kom inte idag. Jag varken frös eller var orkeslös under volleybollen. Jag var varken för bra eller för dålig för att spela. Jag stod inte utanför längre ensam och övergiven utan att någon såg eller ens ville se. Jag behövde inte gå in på toaletten för att byta om eller låtsas glömma handduken. Nej. Jag var välkommen. Jag var en uppskattad människa. Personer som inte ens känner mig gav mig mer uppskattning under en lektion än jag kände under hela gymnasiet. Jag har fått det svart på vitt - jag har utvecklats. Jag måste vara mycket mer mottaglig nu. Visst, jag hatar att se välmående ut, men det skiter jag i. Jag är faktiskt mer fysiskt välmående nu än förut vad jag än säger till migsjälv. Jag tror även det beror på att det finns så mycket förståelse på skolan, Dessutom är de flesta lite äldre än när jag sist pluggade. Och klasserna inte lika stora.

Jag har potential att klara detta - om inte ännu bättre än förut. Fyfan vad skönt! Jag är så jävla peppad på att börja plugga. Jag kände att SHIT! Jag behöver detta! Jag ska inte sitta hemma och ruttna bort. Jag ska ut! Ut och leva livet! Ut och lära mig saker! Ut och utnyttja den potential jag faktiskt besitter. Och dessutom. Folkhögskola. Lite softare. Lite skönare människor. Lite mer förståelse. Lite fler än jag som bär med mig ärr på både kropp och själ. Lite mer "tänja på reglerna"-principer. Lite mer av det jag behöver för att må bra. Jag hatar hur jag ser ut, som vanligt, men det kommer lösa sig. När jag gick i skolan löste sig allt det där av sig själv. Man satt av tiden i skolan, till någon nytta, utan att sitta hemma med massa tankar och känslor utan att kunna göra något åt det. Idag känner jag massa hat som jag egentligen inte behöver känna. Allt det där kommer med tiden. Rutiner, vänner, äta skolans omsorgsfulla vällagade mat på bestämda tider, träna (vilket man kan göra på skolan)... Och allt annat.
Imorgon skickar jag in mina ansökningspapper.

20 saker du inte visste om mig...

- Jag är grym på Alfapet. Jag vinner nästan alltid. Dock har lillasyster börjat bli grym så nu är motståndet ett faktum.
- Jag sover fortfarande med min nalle som jag fick när jag föddes.
- Jag såg nästan enbart på Astrid Lindgren-filmer under hela min uppväxt och jag och min bror är någorlunda skadade utav det. Vi använder alltid minst ett Astrid Lindgren-citat varje gång vi pratar med varandra.
- Jag faller för killars parfym. Då menar jag verkligen FALLER. Har en kille en sjukt god parfym spelar inget annat någon roll.
- Jag är bra på att klippa folk. Klippte nästan alla jag kände när jag var tretton upp till arton. Även mig själv.
- Jag är nagelbitare och kan sitta i flera TIMMAR enbart för att bita naglarna exakt perfekt. Såklart ser det alltid värre ut efteråt än innan jag började bita.
- Jag är en periodare när det gäller mat. Då äter jag i princip bara det tills jag tröttnat och får då någon ny besatthet.
Exempel: Karl Fazer-choklad, Gott och blandat, Gurka med dipp, Plopp, Lantchips, Broccoli, Varma koppen, Denniskorv, Våfflor, Kyckling, Pucko chokladdryck, Yoghurt med müsli, fullkornspaj...
- När jag var 18 vägde jag hälften av vad jag gör nu. Ganska exakt.
- Jag älskar att gå runt och kolla i matbutiker
- Jag älskar korsord. Löste en korsordstidning per vecka i två år mellan jag var 18 och 20
- När jag var 16 hade jag fobi för korv och ryggrader
- Jag dricker 1.5-3 liter läsk om dagen sedan ca. 5 år tillbaka.
- Jag är otroligt barnslig när jag känner att jag kan släppa lös. De rycken får bara min familj se.
- Jag är halvestnisk, därav mitt efternamn.
- Jag väljer ut mina vänner VÄLDIGT noga. Antingen är de värda att satsa på fullt ut eller inte alls. När jag väl hittat en bra vän gör jag allt för att den personen ska få ett så bra och roligt liv som möjligt.
- Jag är livrädd för älgar
- Jag har minst en prick i "registret".
- Jag är otroligt romantisk så om man är tillsammans med mig skulle jag gå in för det ordentligt...
- Jag är väldigt känslosam och har alldeles för lätt att bli ledsen, nedstämd, ta illa upp eller missuppfatta saker.
- Jag älskar pralinerna alla andra lämnar i Alladdinasken.
Har ni några hemlisar att berätta?

"You can´t run away from your own feet"

Då har man flyttat tillbaka till Jönköping. Vetifan om det är rätt beslut alltså. Vad fan har jag gjort? Just nu mår jag bara allmänt skit över att jag flyttat därifrån. Allt jag byggt upp lämnar jag bakom mig och återgår till.. ingenting? Jag lever på impuls, baby, och vet inte om det är självdestruktivt eller om det är bra att pröva sina vingar på olika platser. Jag har behovet av att hitta nytt. Nya vägar, infallsvinklar och känna efter. Behovet att jämföra och känna vad som är rätt.

När jag flyttade från Jönköping för 1.5 år sedan skedde även detta på impuls. Jag var så fruktansvärt trött på staden, folket, mina rutiner som inte fanns... Allt. Googlade och hittade ett rum på Helgon.net och en månad därefter flyttade jag upp. Till en början otroligt hemskt och utelämnande. Jag var så otroligt ensam och liten. Jag var många gånger på väg att ge upp. Men allt eftersom tiden gick fann jag mycket nytt inom migsjälv; vad jag tyckte, tänkte, behövde bli bättre på och vad jag faktiskt var bra på. Men som sagt, första året var hemskt. Jag spenderade så mycket tid som möjligt hemma i Jkpg där jag kände en viss trygghet men för all del inte ville bo i. Spenderade det mesta av mina pengar på att resa mellan Umeå och Jönköping var och varannan månad. Men; sista halvåret hände mycket. Från att ha gått från ensamhet med massa tårar, svek, anklagelser och allmän självvdestruktivitet hände något. Jag insåg att jag var tvungen att ta tillvara på mitt liv. Försöka att göra något bra av det jag hade och den jag var. Fråga mig inte hur men nu efteråt har jag sett att jag i största möjliga mån försökte bryta mönster, finna nya vanor och försöka sluta plåga migsjälv. Hatet till migsjälv från migsjälv var trots allt större än hatet från andra. Det fick bära eller brista och tro det eller ej så bar det mer än brast. Jag fann liksom genom ödet en underbar praktikplats. När jag var på introduktionsvisning var jag mest apatisk, hade inte mycket tilltro varken till personerna där eller till migsjälv. Tillslut tackade jag konstigt nog ja till platsen. Nästan direkt upptäckte jag något. Jag möttes med leenden och öppna armar. Jag blev sedd för den jag är, betrodd, förtrodd och fick uppgifter i vilka personer faktiskt litade på mig. Jag har haft svårt att tro på mig själv men när andra gör det först blir det lättare att göra det själv. Och jag kan faktiskt. Väldigt mycket. Genom jobbet träffade jag också väldigt mycket vackra personligheter. Jag fann flera i min egen ålder men samtidigt lärde jag mig att umgås över gränser. De gränser jag främst tänker på är åldrar, intressen, livserfarenhet och olika "stadier" i livet. Genom detta upptäckte jag en helt ny värld av möjligheter. Jag upptäckte 99% mer av världen än vad jag sett under hela mitt liv innan - och detta bara i en liten del av Umeå.
När jag var hemma i julas kom det där infallet igen - att jag ville flytta hem. Fråga mig inte varför men jag kände att jag borde lita på min intuition, då den förra gången ledde till något bra. Jag kände mig stark nog att flytta hem. Sluta på topp. Ta med mig mina erfarenheter och göra något nytt - igen. Att återigen pröva mina vingar.
Men. Så fort jag nu är hemma återgår jag i samma gamla vanor. Ligger hemma, isolerar mig, stirrar in i väggen, äter dåligt, får mer och mer tvång och ja.. återgår i samma liv som för 1.5 år sedan. Jag undrar om jag gjort rätt.
Jag saknar Umeå. Jag saknar Lena, otroligt fina Lena som blivit en underbar vän.  Jag saknar många andra på Kärnhuset. Solveig, Sigge, Dorothy, Gunilla, Anders, Tobba, Siw... och många andra härliga personligheter. Jag saknar mina otroliga vänner också, som har funnits där mer än de kan ana. Andreas, Viktor, Karro, PM, Sebbe, Loli, Marina, Jeanette, Krickan, Cizzi... Jag lämnade all kärlek. Det gör otroligt ont och mitt hjärta värker.
Samtidigt känns det som... de har betytt mer för mig än jag för dem (nu kommer det där negativa tänkandet igen). Det känns som att nu när jag flyttat bryr sig ingen knappt längre. Jag var bara "en i mängden" och kommer snart glömmas bort. "Slowly turning into dust" (Mazzy Star) beskriver de känslorna bra. Det är som om de alla varit en del av mitt hjärta, syret jag andats, anledningen till att vakna. Men nu... Nu vet jag inte om jag kan fungera längre.
Som sagt, både positivt och negativt inlägg. Just nu är jag väldigt negativ. Det är så många jag skulle vilja prata med, umgås med, skratta med, gråta med. Helst av allt vill jag ta med alla mina vänner och bo på månen och äta kladdkaka.

Ångest

Usch vilken jobbig dag... Jag har suttit och tömt ur hela min själ i 2.5 timmar hos personer jag knappt känner. Det är både skönt men samtidigt jobbigt när jag märker själv hur mkt problem jag faktiskt har kvar. Jag försöker att nysta i dem men det känns som att jag bara får upp typ en knut av en miljon och sen bildas nya knutar hela tiden. Hatar att använda liknelser men nu blev det så. Allt läggs på hög och snart faller högen över dödens kant.

Jag var som sagt hos nya psykologen först och snackade om hur jävligt det är med alla relationer. Jag tror hon försöker förstå men tror inte hon kan det. Ingen kan som inte är med om det. Jag funderar seriöst på att säga upp alla kontakter med mänskligheten och isolera mig med Pixi bara för att slippa denna ångest. Ja; inte ens allt roligt jag har med mina vänner och familj så väger det inte upp denna olidliga ångest. Så stark är den. Sedan snackade jag med läkaren som snackar om "att andas i fyrkant". Bullshit, jag har hört det femtiotusen gånger och det hjälper inte mig. En fyrkant hjälper mig inte med att sluta gråta över killar eller att få mig att se okej ut i spegeln. Jävla skit.

Jag ska aldrig mer bli kär. Jag vet, jag säger det till mig om och om igen men likförbannat åker jag dit igen. Olycklig kärlek om och om igen. Det får inte direkt min självkänsla att bli bättre; snarare sjunker jag allt djupare ner i den helvetiska leran. Det blir bara allt mer olidligt. Jag undrar om jag undermedvetet blir intresserad av svåra personer som jag innerst inne vet att jag aldrig kommer få. Som något självdestruktivt. Det skulle inte förvåna mig om det var så och jag vet att jag måste sluta vara självdestruktiv. Det är svårt när det är så djupt rotat och att jag haft det på ett visst sätt länge. Jag trodde jag visste hur man levde "normalt" men uppenbarligen har jag långt dit.

Så, nu skall jag sluta stalka sönder folk, göra allt som står i min makt för att aldrig mer bli kär, sluta gråta över olycklig kärlek, bara dricka så mycket alkohol så att jag har roligt på fester och sluta när det är på topp, isolera mig och dricka kaffe.

Vi säger så; hej.


Nyårslöften

Sitter i Lkpg och ska egentligen stanna här och fira nyår. Blev ändrade planer dock, av olika anledningar, och pappa och syrran är på väg hit och hämtar mig mitt i natten. Vad vore jag utan dem?

Sålänge kan ni få se vad jag har tänkt att 2010 skall erbjuda:

Årets nyårslöften:

- Inte dricka alkohol under hela Januari pga. den eskalerande konsumtionen. I detta ingår också att ta tillvara på mitt liv som det är här och nu utan att behöva hjälp av diverse dåliga saker
- Göra något bra och kreativt istället för att förstöra allt för mig själv hela tiden
- Gå ner minst 15 kilo innan sommaren på något hyfsat bra sätt. Back in shape liksom.
- Äta bättre utan att överdriva på något sätt
- Försöka jobba på mitt självförtroende och min självkänsla för att inte alltid känna mig som den fulaste, fetaste, hemskaste och mest oälskade människan i världen (hur nu det ska gå till...)
- Tatuera mig på minst ett ställ, helst fler
- Träna, inte överträna utan hålla mig till typ 2-3 gånger i veckan. Inte 3 timmar om dagen igen.
- Flytta neråt landet igen. Jkpg, Lkpg eller Gbg.
- Umgås med mina underbara vänner som accepterar mig som jag är. Försöka lyssna på det de har att säga och ta åt mig när de säger att jag är bra.
- Jobba på alla relationer som får mig att må bra och försöka sålla bort det som bara leder till ångest, utan att jag måste lägga hela min energi i det.
- Försöka fortsätta praktik, jobb eller plugg inom samma område som jag nu är inriktad på
- Åka på festivaler och ha sjukt kul. Är trött på att sitta och gråta när det är meningen att man ska ha kul.
- Hitta kärleken, till mig själv först och främst kanske.

Kanske jag lyckas med minst en av punkterna...?

Bra saker med mig och mitt liv

Jag blev utmanad av Mio att skriva bra saker om migsjälv och mitt liv.
Ofta fokuserar man ju på det negativa och jag har hört att en negativ sak väger lika mycket som tio bra. Så därför ska jag komma på så mycket bra om mig själv som jag kan!

Bra saker med mig och mitt liv:

- Jag har förmånen att bo i Sverige där det är fred och många har bra livskvalitet
- Jag bor i ett bra rum, i en fin korridor med fina människor i fin miljö
- Jag har världens finaste familj, släkt och vänner
- Jag har nära till skratt och älskar att skämta. Har nog ganska rolig humor tror jag:P
- Jag är bra på att lyssna och ge råd samt vara ett stöd
- Jag är bra på att ta tag i saker, jag är ordningssam och planeringsfreak
- Jag är bra på estetik såsom att möblera etc.
- Är nog rätt konstnärligt lagd och har lätt för konst, poesi, musik osv.
- Jag är inte JÄTTEful eller JÄTTEfet
- Jag är nog en bra vän i de flesta lägen
- Jag är ingen Svensson och sticker mer än gärna ut
- Jag är omtänksam och delar gärna med mig eller skänker bort
- Tror jag är ganska trevlig och social
- Är snäll, kanske lite för snäll ibland till min nackdel
- Kan sjunga och spela
- Är bra på att hålla min träning uppe utan att lägga ner det!!!

Det var nog det... Återkommer med en negativ lista också... ;)
.

RSS 2.0