Att bli lämnad

Jag tror inte jag är ensam om rädslan över att bli lämnad. Vad jag vet är det en av alla människors största rädslor. Samtidigt tror jag att alla har en eller flera erfarenheter av att ha blivit lämnade. Ett eller flera svek är minnen som kan vara otroligt svåra att göra sig kvitt eller, om det inte går bli av med, hantera.
Jag har en hel del erfarenheter av att ha blivit lämnad. I och med att jag under många gånger i mitt liv har varit väldigt sårbar har det ibland känts otroligt jobbigt. Min barndomsvän och min bästa kusin lämnade mig när jag behövde dem som bäst, min stora kärlek försvann och många andra kompisar har gått sina egna vägar. För ett par år sedan satt jag enbart och letade en massa fel på mig själv som skulle kunnat leda till detta. Varför blev saker som de blev? Varför blev saker inte annorlunda? Vad gjorde JAG fel? Då och då tänker jag fortfarande så trots att jag idag faktiskt vet bättre.
Vad som är värt att tänka på är att man är två i en relation. Ingen bär all skuld. Kanske ligger skulden lite mer hos den ena eller lite mer hos den andra. Det är även möjligt att ingen gjort något fel utan att det helt enkelt vara meningen att bli som det blev. När jag har fått lite perspektiv på saker och ting så har jag även kommit fram till att det egentligen inte är så konstigt att man ibland går skilda vägar. Mycket saker kan påfresta en relation. Man blir äldre, man flyttar, man skaffar nya kontakter. Någon kanske blir sjuk, en annan ändras mycket i sättet, en tredje får andra åsikter än du själv. Kanske försvinner 'det där' som fanns där från början och lågan brinner sakta men säkert ut. Kanske överlever relationen, kanske inte.
De personer jag har kvar nu är trots allt dem som klarat av alla blåsväder. Personer som ställer upp, som förstår mig som älskar mig som jag är. Man kan inte älskas av alla och, inte heller, älska alla. Det är heller inget att eftersträva. Man ska fokusera på dem man har och vara otroligt glad över dem. Kanske faller några bort med tiden, förmodligen tillkommer andra. Det är livets gång och inget man kan egentligen kan styra över.
*
Rädsla leder tyvärr i många fall till att man är rädd över att inleda nya relationer. Vad man då inte tänker på är att man då helt säkert är ensam än kanske i sällskap. För att vinna måste man våga, hur jobbigt och svårt det än må vara. Annars spenderar man alldeles för lång tid eller hela sitt liv i en enda lång plågsam väntan.
Jag la upp ett citat för någon dag sedan som sa; "Gråt inte för att det är slut, le för att det hände". Jag gillar det citatet skarpt. Mycket vi upplever i livet leder till minnen. Både dåliga och bra. Tråkigt nog är det oftast de dåliga vi fokuserar på. Det gäller att ändra synsätt och fokusera på det fina du fick ut av relationen. Såväl goda som dåliga erfarenheter är viktiga för oss för att vi ska kunna växa som människor. Alla erfarenheter är essentiella på vår vandring framåt i livet och i möte med nya människor. För det är trots allt framåt vi ska; eller hur?

Citat

Tänkvärt citat i många situationer.
F.ö från en sida som är värd att besökas varje dag: http://365citat.wordpress.com/

Vänta på bättre tider

Att "vänta på bättre tider" fungerar inte. De bättre tiderna kommer inte till dig, det är du som måste komma till dem.

<3

Om musiken är ditt liv kan du styra ditt liv hur du vill.

Citat

"Vi slutar inte leka för att vi blir vuxna. Vi blir vuxna för att vi slutar leka."

Citat

"Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv."

Visdom 2

Drick aldrig för mycket energidryck!

Visdom

Se det fina med allt och alla du möter!

Varför så komplicerat?

Nu tänkte jag göra ytterligare ett "klokt" och djupt inlägg här. Jag säger inte på något sätt att jag har rätt när jag skriver dessa inlägg utan jag skriver bara mina egna tankar, åsikter och erfarenheter. Jag vet inte ens om någon läser bloggen (ingen behöver egentligen läsa) eller för sakens skull tycka att jag har rätt. Jag har varit vaken i väldigt många timmar så budskapet kan bli lite luddigt. Jag hoppas dock att jag kan förmedla det jag vill få fram någorlunda hyfsat. Så, till ämnet.

Jag förstår inte varför människan har en tendens att göra saker så svåra för sig. Samhället idag är för komplext för individens bästa och det gör ont i mig att se att det är så. Otroligt många går och mår dåligt helt i onödan för att de tänker och handlar helt emot logik och förnuft. Jag kan inte säga att jag inte förstår dem för jag har länge tillhört samma kategori; de som komplicerar saker för mycket, virar in sig i negativa vanor och tankar vilket leder till att man bara dras ner djupare i ett liv man inte vill leva. Under de senaste åren har jag dock uppmärksammat detta beteende hos mig och märkt att små förändringar och stunder av eftertanke kan leda till mycket stora och intressanta upptäckter. Ända sedan jag började se lättare på livet (no shit, jag är inte ens halvägs med processen) så blir tillvaron så mycket enklare, roligare och man mår mycket bättre. Jag har de senaste åren försökt att tänka i enkla banor. Detta leder de allra flesta gånger till en snabbare och mer hälsosam slutsats än den du kommer fram till genom att snärja in saker och tankar i sig själva vilket kan ta månader eller år att reda ut. Ganska enkel matematik egentligen men inte lika enkelt i praktiken. Vad jag eftersträvar idag är ett till största delen enkelt liv- dock säger jag inte att jag kommer komma ända fram men siktar man mot stjärnorna når man förhoppningsvis trädtopparna! Ett enkelt liv betyder absolut inte ett tråkigt eller avskalat liv. Tvärtom; det innebär, iallafall för mig, ett liv där jag försöker må så bra som möjligt och ha bästa möjliga liv efter mina förutsättningar. Det jag skalar bort är det som jag förmodar påverkar mig negativt. Grunderna för att komma dit är (vad jag kommit fram till) att tänka positivt när förnuftet säger det (även om det är svårt), att tänka negativt när förnuftet säger det (även om det kan vara fruktansvärt), att i största mån försöka att finna logiska lösningar på problem (så gott det går), att leva spontant så länge det ger dig positiva känslor och planerat så länge det för mig i rätt riktning. Dessa grundstenar har givit mig mycket. Dock möter man mycket motgångar i livet också, såklart. Men livet är både svart och vitt vilket vi inte annat än måste respektera.
Vad begreppet "förnuft" innebär har jag inte någon rak förklaring på. Jag anser dock att människan har vissa medfödda grunder inom oss, biologiskt sett, som kan vara en första riktlinje. Dock kräver även förnuftet mycket träning. Sedan finns det ytterligare en stor faktor i det hela; känslor. Känslor är svåra. De kan många gånger få oss att må bra men de kan även förvilla oss. Det sistnämnda är det svåraste att lära sig hantera. Jag tror aldrig vi kommer kunna kontrollera eller förstå våra känslor till 100% men det är nog inte meningen heller. Dock går det lära sig hantera dem. Människan är otroligt komplicerad och alla är olika. Därför kan jag inte ge fler råd än dem jag redan nämnt; för jag är inte du. Jag ville dock dela med mig av mina erfarenheter och ge dig som läser en tankeställare.

Bättre att försöka och kanske misslyckas än att inte försöka och misslyckas till 100%

Jag har länge varit rädd för att testa saker av rädsla att misslyckas. Det kan gälla skola, jobb, förhållanden, målningar, när jag skriver dikter eller ska lära mig en ny låt på gitarr. Jag tänker att "tänk om jag misslyckas, fy vad dålig jag är då!" "oj vad alla kommer tycka att jag är sämst!". Framför allt kommer JAG tycka att jag är sämst.
Nu på senare tid har jag försökt tänka om. Om jag testar en sak och klarar det så växer min självkänsla flera meter. Om jag misslyckas, visst, det kan vara jobbigt för stunden. Men det går att försöka igen. Och om det inte går trots många försök - då har du förmodligen lärt dig något på vägen. Ingen klarar allt men då har du iallafall försökt.
Tänk om ingen vågade trotsa sina egna och andras tvivel. Hur skulle världen se ut då? Skulle vi ha några politiker? Skulle vi kunna framställa nya läkemedel? Skulle vi kunna få reda på mer om vår värld, vår miljö och våra djur?
Nej.
Det som driver världen framåt är just motstånd. Och dessutom; om allt vore enkelt, hur intressant vore livet då? Vore det då spännande att leva?
Det jag vill få fram är det rubriken säger. Jag tror alla vet om detta innerst inne men påminnelser är aldrig fel:)

Saras visa 2

Tro aldrig att saker kan lösa sig om du varit kär i någon i 7 år


Saras visa 1

"Lämna aldrig ut din själ om du inte får en själ tillbaka"


RSS 2.0