Oj.

Då har jag varit i skolan då för första gången sen studenten. Jag trodde på allvar att det skulle kännas skitjobbigt att ens entra ett klassrum. Jag har verkligen inte velat närma mig en skola sedan studenten. Pressen och stressen i att behöva socialisera med folk, vara trevlig, svara på tilltal. Att vara den där personen människor vill vara med. Att klistra på ett leende som man egentligen inte har. Men idag slog det mig. Jag är inte längre den jag var då. Jag kommer in i rummet, vilket till på köpet är en gymnastiksal. Mitt mest fruktade skolämne.
Men... allt det där går av sig själv. Jag behöver inte krysta fram något. Jag bemöter varken människor eller känslor på samma sätt längre. Flashbacks kom såklart från min egen skoltid, men det var inte jobbigt. Jag minns de känslor jag förr hade när det var idrott. Jag kan inte ens beskriva den ångesten med ord. Men de känslorna kom inte idag. Jag varken frös eller var orkeslös under volleybollen. Jag var varken för bra eller för dålig för att spela. Jag stod inte utanför längre ensam och övergiven utan att någon såg eller ens ville se. Jag behövde inte gå in på toaletten för att byta om eller låtsas glömma handduken. Nej. Jag var välkommen. Jag var en uppskattad människa. Personer som inte ens känner mig gav mig mer uppskattning under en lektion än jag kände under hela gymnasiet. Jag har fått det svart på vitt - jag har utvecklats. Jag måste vara mycket mer mottaglig nu. Visst, jag hatar att se välmående ut, men det skiter jag i. Jag är faktiskt mer fysiskt välmående nu än förut vad jag än säger till migsjälv. Jag tror även det beror på att det finns så mycket förståelse på skolan, Dessutom är de flesta lite äldre än när jag sist pluggade. Och klasserna inte lika stora.

Jag har potential att klara detta - om inte ännu bättre än förut. Fyfan vad skönt! Jag är så jävla peppad på att börja plugga. Jag kände att SHIT! Jag behöver detta! Jag ska inte sitta hemma och ruttna bort. Jag ska ut! Ut och leva livet! Ut och lära mig saker! Ut och utnyttja den potential jag faktiskt besitter. Och dessutom. Folkhögskola. Lite softare. Lite skönare människor. Lite mer förståelse. Lite fler än jag som bär med mig ärr på både kropp och själ. Lite mer "tänja på reglerna"-principer. Lite mer av det jag behöver för att må bra. Jag hatar hur jag ser ut, som vanligt, men det kommer lösa sig. När jag gick i skolan löste sig allt det där av sig själv. Man satt av tiden i skolan, till någon nytta, utan att sitta hemma med massa tankar och känslor utan att kunna göra något åt det. Idag känner jag massa hat som jag egentligen inte behöver känna. Allt det där kommer med tiden. Rutiner, vänner, äta skolans omsorgsfulla vällagade mat på bestämda tider, träna (vilket man kan göra på skolan)... Och allt annat.
Imorgon skickar jag in mina ansökningspapper.

Heartbroken

aj mitt hjärta
aj min själ
aj mitt liv

Saker att se fram emot

Kommande roliga saker!
17 mars (imorgon) - Något galej på kvällen om jag inte missförstod Emelie? :-O
18 mars - Pengar!!!!!! Gå på stan & IKEA
19-21 mars- LINKÖPING och allt det innebär
18 april - Pengar!!!!!!
23-25 april - Tatueringsmässan i Norrköping. Tatuera mig!
11 maj - Min födelsedag! Kryssning? Fest?
18 maj - Pengar!!!!!!
9-12 juni - Sweden Rock
18 juni - Pengar!!!!!!
28 juni-3 juli - Peace&Love-festivalen
7-9 juli - Hultsfredsfestivalen
15-17 juli - Arvikafestivalen
18 juli - Pengar!!!!!!
Sen är det säkert massa småsaker mellan, fester o lite sånt. En pokerkväll skall inplaneras! Likaså en Umeåresa...;)

Baba O´Riley

God... lunch? Eller Goddag.. eller något...Hm.
Har just varit ute på en promenad i solen. Det är ju livsfarligt! Is överallt så det är ju inte direkt så man kan koppla av, vilket brukar vara mitt mål med att vara ute och ströva. Har redan lyckats ramla i år och ha sönder mina snyggaste strumpbyxor, som dessuto var NYA! Bläk:-( Men jag tycker jag är duktig på att ha kommit igång med att röra på mig igen iallafall! :-D Jag visste nästan att det skulle bli så om jag ska vara ärlig. När jag hade praktik så fanns varken tid eller ork över till rörelse, men nu har jag all tid i världen precis som förra gången jag hade träningsmotivation. Igår lyckades jag för övrigt med en sak till men det är lite privat:-) (Inget snusk, Mio:P) Men det var iallafall något bra för mitt självförtroende!
Tisdag idag alltså.. Tråkig vardag med andra ord.. Jag skulle egentligen in till staden idag och träffa Emelie för att gå på vattnet (läs: Vättern) men jag mår faktiskt inte speciellt bra. Jag vet endel anledningar till det hela och nu är det så. Ogillar att ställa in saker, känner mig dum och sämst men man måste lyssna på sin kropp och sina känslor och idag gör jag det. Får träffa den snygga tjejen en annan dag helt enkelt:-)
Jag längtar till helgen! Då ska jag till min fiiiina vän Mio i Linköping. Har saknat henne som Kling saknar sin Klang. Det blir för övrigt en helg i Astrid Lindgrens tecken! Fredag - Karlsson på taket-mys och på Lördag hemmafest med Astrid-tema. Måste komma på någon karaktär och outfit... Spännande:-)
Jag har kommit en bra bit med rummet nu. Saknar dock fortfarande en bokhylla som jag inte kan köpa förrän jag får pengar (TVÅ DAGAR KVAR!) Då blir det ordning och reda och då kan jag få upp soffan också. Tjoho:-)
Lyssnar på Blue Man Group! Älskar dem, tack Jonas för tipset:-) Hoppas på att se dem i september.
So long!

Heartbroked - songs

Muse - Dead star
Alice in videoland - Stuck on my vision
Alice in videoland - Numb
Ebba Forsberg - Daybreak
A-ha - Foot of the mountain
Mazzy star - Into dust

Tooooorsdag

Pust! Har just fixat lite mer med rummet... Fått upp sängen med systers hjälp och det börjar ta form säger jag bara :-D! Behöver dock inhandla lite saker för att det ska bli komplett. Först funderade jag på att måla om rummet men har kommit på alla planer. Jag har ju redan tagit upp alla grejer på rummet och att måla kladdar. Dessutom ska jag inte ska bo här för all framtid så har jag en ny idé. Tyg! Har googlat lite lösningar på nätet och det verkar gå att göra det på ett snyggt sätt. Jag ska försöka göra så att det blir så att det blir så "tapetlikt" som möjligt. Man spänner tyget jättemycket och fäster det med häftklämmor vid golv och tak. Sen sätter man upp lister över klämmorna så att det ser proffsigt ut. Det blir nog mitt lilla projekt framöver... Förutom det behöver jag köpa en ny hylla till mina böcker, filmer, skivor och småsaker men det löser sig. Längtar till pengarna kommer:-)
Som sagt går jag mest hemma nu utan sysselsättning. Har ett möte om mer än en månad. Detta gör att jag får alldeles för mycket fritid = tid att tänka. Mest tänker jag på en viss person som ska ringa, smsa eller något.. Önsketänkande kanske men jag saknar honom otroligt mycket. Vill bara vara med honom o mysa:-( Jag vet att man inte kan få allt men detta gör verkligen ont... Hoppas att något händer.
Imorgon är det fredag iallafall! Förmodligen blir det fest både fredag och lördag. Om inte imorgon så iallafall lördag. Ska bli roligt:) Dessutom sms:ade Emme att jag ska "boka upp mig" nästa onsdag och det låter spännande. Och på fredag, om en vecka åker jag till Linköping! Ska träffa Mio <3 som ska fixa världens fest. Får träffa Jessa, Issa, Becka m.fl och hoppas på att lite fest och sällskap får mig på bättre humör.
Jag ska planera nästa resa till Umeå också (ni ser, jag är en resande människa) men då måste jag ha någonstans att bo osv. Känns inte som någon direkt vill ha mig hemma hos sig efter tidigare erfarenheter.. Vi får väl se vad som händer.
Nu ska jag väl fortsätta att slötitta på Top Model och vänta på att brorsan kommer hem. Behöver låna ett busskort för att åka och handla Pepsi ;)
Puss o kram på alla!

20 saker du inte visste om mig...

- Jag är grym på Alfapet. Jag vinner nästan alltid. Dock har lillasyster börjat bli grym så nu är motståndet ett faktum.
- Jag sover fortfarande med min nalle som jag fick när jag föddes.
- Jag såg nästan enbart på Astrid Lindgren-filmer under hela min uppväxt och jag och min bror är någorlunda skadade utav det. Vi använder alltid minst ett Astrid Lindgren-citat varje gång vi pratar med varandra.
- Jag faller för killars parfym. Då menar jag verkligen FALLER. Har en kille en sjukt god parfym spelar inget annat någon roll.
- Jag är bra på att klippa folk. Klippte nästan alla jag kände när jag var tretton upp till arton. Även mig själv.
- Jag är nagelbitare och kan sitta i flera TIMMAR enbart för att bita naglarna exakt perfekt. Såklart ser det alltid värre ut efteråt än innan jag började bita.
- Jag är en periodare när det gäller mat. Då äter jag i princip bara det tills jag tröttnat och får då någon ny besatthet.
Exempel: Karl Fazer-choklad, Gott och blandat, Gurka med dipp, Plopp, Lantchips, Broccoli, Varma koppen, Denniskorv, Våfflor, Kyckling, Pucko chokladdryck, Yoghurt med müsli, fullkornspaj...
- När jag var 18 vägde jag hälften av vad jag gör nu. Ganska exakt.
- Jag älskar att gå runt och kolla i matbutiker
- Jag älskar korsord. Löste en korsordstidning per vecka i två år mellan jag var 18 och 20
- När jag var 16 hade jag fobi för korv och ryggrader
- Jag dricker 1.5-3 liter läsk om dagen sedan ca. 5 år tillbaka.
- Jag är otroligt barnslig när jag känner att jag kan släppa lös. De rycken får bara min familj se.
- Jag är halvestnisk, därav mitt efternamn.
- Jag väljer ut mina vänner VÄLDIGT noga. Antingen är de värda att satsa på fullt ut eller inte alls. När jag väl hittat en bra vän gör jag allt för att den personen ska få ett så bra och roligt liv som möjligt.
- Jag är livrädd för älgar
- Jag har minst en prick i "registret".
- Jag är otroligt romantisk så om man är tillsammans med mig skulle jag gå in för det ordentligt...
- Jag är väldigt känslosam och har alldeles för lätt att bli ledsen, nedstämd, ta illa upp eller missuppfatta saker.
- Jag älskar pralinerna alla andra lämnar i Alladdinasken.
Har ni några hemlisar att berätta?

"You can´t run away from your own feet"

Då har man flyttat tillbaka till Jönköping. Vetifan om det är rätt beslut alltså. Vad fan har jag gjort? Just nu mår jag bara allmänt skit över att jag flyttat därifrån. Allt jag byggt upp lämnar jag bakom mig och återgår till.. ingenting? Jag lever på impuls, baby, och vet inte om det är självdestruktivt eller om det är bra att pröva sina vingar på olika platser. Jag har behovet av att hitta nytt. Nya vägar, infallsvinklar och känna efter. Behovet att jämföra och känna vad som är rätt.

När jag flyttade från Jönköping för 1.5 år sedan skedde även detta på impuls. Jag var så fruktansvärt trött på staden, folket, mina rutiner som inte fanns... Allt. Googlade och hittade ett rum på Helgon.net och en månad därefter flyttade jag upp. Till en början otroligt hemskt och utelämnande. Jag var så otroligt ensam och liten. Jag var många gånger på väg att ge upp. Men allt eftersom tiden gick fann jag mycket nytt inom migsjälv; vad jag tyckte, tänkte, behövde bli bättre på och vad jag faktiskt var bra på. Men som sagt, första året var hemskt. Jag spenderade så mycket tid som möjligt hemma i Jkpg där jag kände en viss trygghet men för all del inte ville bo i. Spenderade det mesta av mina pengar på att resa mellan Umeå och Jönköping var och varannan månad. Men; sista halvåret hände mycket. Från att ha gått från ensamhet med massa tårar, svek, anklagelser och allmän självvdestruktivitet hände något. Jag insåg att jag var tvungen att ta tillvara på mitt liv. Försöka att göra något bra av det jag hade och den jag var. Fråga mig inte hur men nu efteråt har jag sett att jag i största möjliga mån försökte bryta mönster, finna nya vanor och försöka sluta plåga migsjälv. Hatet till migsjälv från migsjälv var trots allt större än hatet från andra. Det fick bära eller brista och tro det eller ej så bar det mer än brast. Jag fann liksom genom ödet en underbar praktikplats. När jag var på introduktionsvisning var jag mest apatisk, hade inte mycket tilltro varken till personerna där eller till migsjälv. Tillslut tackade jag konstigt nog ja till platsen. Nästan direkt upptäckte jag något. Jag möttes med leenden och öppna armar. Jag blev sedd för den jag är, betrodd, förtrodd och fick uppgifter i vilka personer faktiskt litade på mig. Jag har haft svårt att tro på mig själv men när andra gör det först blir det lättare att göra det själv. Och jag kan faktiskt. Väldigt mycket. Genom jobbet träffade jag också väldigt mycket vackra personligheter. Jag fann flera i min egen ålder men samtidigt lärde jag mig att umgås över gränser. De gränser jag främst tänker på är åldrar, intressen, livserfarenhet och olika "stadier" i livet. Genom detta upptäckte jag en helt ny värld av möjligheter. Jag upptäckte 99% mer av världen än vad jag sett under hela mitt liv innan - och detta bara i en liten del av Umeå.
När jag var hemma i julas kom det där infallet igen - att jag ville flytta hem. Fråga mig inte varför men jag kände att jag borde lita på min intuition, då den förra gången ledde till något bra. Jag kände mig stark nog att flytta hem. Sluta på topp. Ta med mig mina erfarenheter och göra något nytt - igen. Att återigen pröva mina vingar.
Men. Så fort jag nu är hemma återgår jag i samma gamla vanor. Ligger hemma, isolerar mig, stirrar in i väggen, äter dåligt, får mer och mer tvång och ja.. återgår i samma liv som för 1.5 år sedan. Jag undrar om jag gjort rätt.
Jag saknar Umeå. Jag saknar Lena, otroligt fina Lena som blivit en underbar vän.  Jag saknar många andra på Kärnhuset. Solveig, Sigge, Dorothy, Gunilla, Anders, Tobba, Siw... och många andra härliga personligheter. Jag saknar mina otroliga vänner också, som har funnits där mer än de kan ana. Andreas, Viktor, Karro, PM, Sebbe, Loli, Marina, Jeanette, Krickan, Cizzi... Jag lämnade all kärlek. Det gör otroligt ont och mitt hjärta värker.
Samtidigt känns det som... de har betytt mer för mig än jag för dem (nu kommer det där negativa tänkandet igen). Det känns som att nu när jag flyttat bryr sig ingen knappt längre. Jag var bara "en i mängden" och kommer snart glömmas bort. "Slowly turning into dust" (Mazzy Star) beskriver de känslorna bra. Det är som om de alla varit en del av mitt hjärta, syret jag andats, anledningen till att vakna. Men nu... Nu vet jag inte om jag kan fungera längre.
Som sagt, både positivt och negativt inlägg. Just nu är jag väldigt negativ. Det är så många jag skulle vilja prata med, umgås med, skratta med, gråta med. Helst av allt vill jag ta med alla mina vänner och bo på månen och äta kladdkaka.

RSS 2.0