Bättre att försöka och kanske misslyckas än att inte försöka och misslyckas till 100%

Jag har länge varit rädd för att testa saker av rädsla att misslyckas. Det kan gälla skola, jobb, förhållanden, målningar, när jag skriver dikter eller ska lära mig en ny låt på gitarr. Jag tänker att "tänk om jag misslyckas, fy vad dålig jag är då!" "oj vad alla kommer tycka att jag är sämst!". Framför allt kommer JAG tycka att jag är sämst.
Nu på senare tid har jag försökt tänka om. Om jag testar en sak och klarar det så växer min självkänsla flera meter. Om jag misslyckas, visst, det kan vara jobbigt för stunden. Men det går att försöka igen. Och om det inte går trots många försök - då har du förmodligen lärt dig något på vägen. Ingen klarar allt men då har du iallafall försökt.
Tänk om ingen vågade trotsa sina egna och andras tvivel. Hur skulle världen se ut då? Skulle vi ha några politiker? Skulle vi kunna framställa nya läkemedel? Skulle vi kunna få reda på mer om vår värld, vår miljö och våra djur?
Nej.
Det som driver världen framåt är just motstånd. Och dessutom; om allt vore enkelt, hur intressant vore livet då? Vore det då spännande att leva?
Det jag vill få fram är det rubriken säger. Jag tror alla vet om detta innerst inne men påminnelser är aldrig fel:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0